Pest är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis. Bakterien finns vanligtvis hos gnagare men kan även spridas till människan via människoloppan. Råttor är vanligtvis den främsta reservoaren för pestbakterien, men i sydvästra USA är i stället präriehundar och jordekorrar vanliga reservoarer.
Hos människor kan infektionen leda till olika former av pest (böldpest, lungpest och blodpest) beroende på vilka organ som infekteras.
Böldpest
Efter en inkubationstid på vanligen 3-4 dagar inleds böldpest med hög feber, frossa, huvudvärk, kräkningar och ibland diarré. Ångest är också ett vanligt symptom. Därefter uppträder smärtande bölder orsakade av inflammationer i lymfkörtlar, ofta i armhålor och ljumskar, men även vid käke och nacke. Lymfkörtlarna inflammeras tidigt, men bölderna blir oftast inte synliga förrän efter 3-4 dagar. Bölderna kan gå tillbaka av sig själva men drabbas ofta av varig nersmältning. Obehandlad har böldpest har en dödlighet på 30 till 90 procent.
Lungpest
Lungpest är en sorts lunginflammation som orsakas av pestbakterier. Den kännetecknas av hög feber, hosta, andnöd, bröstsmärtor och hög puls. Lungpest sprids via luften genom de mycket bakteriefyllda hostningarna. Obehandlad leder denna form av pest nästan alltid till döden.
Blodpest

Blodpest (även känd som svartpest) är snarast en komplikation till andra former av pest. Den kännetecknas av att blodbanorna invaderas av pestbakterier och en blodförgiftning utvecklas. Detta gör att den smittade drabbas av hög feber, frossa, förvirring och ofta hudblödningar. Även denna form av pest leder obehandlad nästan alltid till att den smittade dör.
Digerdöden
Pest ledde förr ofta till en pandemi. Det mest kända utbrottet av pest är digerdöden i mitten av 1300-talet. Digerdöden drabbade Asien och Europa. På senare år har vissa forskare presenterat argument mot att digerdöden var en pestepidemi orsakad av pestbakterien Yersinia pestis. Snarare ska det ha rört sig om en virussjukdom. Andra forskare har vänt sig mot detta med invändningen; att den pestbakterie vi kan studera idag skiljer sig så pass mycket genetiskt från den som fanns för 650 år sedan att det mycket väl kan ha rört sig om böldpest.